Om det här med hat

Alltså det här med näthatet det gör mig så himla illa berörd. Det är inte klokt – och på forum som Flashback briserar hatet ännu mer och glåporden haglar så här dagen efter SVT:s Uppdrag granskning. Några menar att den som ger sig in i leken får leken tåla: De får skylla sig själva, feminist-kärringarna. Det är med andra ord inget nytt under solen. Även kvinnor som blir våldtagna får skylla sig själv. Egentligen blir jag arg på mig själv därför att jag känner mig tvingad till att uppmana min dotter att inte klä sig i allt för korta kjolar eller för urringade toppar – bara för att jag vet att det är att utmana ödet sena nätter på tunnelbanan.

Men varför ska inte kvinnor få klä sig som de vill? Eller få uttrycka sina åsikter utan att bli hotade till livet eller att bli kallad hora? Det har ju inte med yttrandefrihet att göra, att kalla folk för luder. Och att hävda att Internet är en frizon där man har rätt att uttrycka vad man vill är fel. Näthat är inte normalt. Visst får man hata och man får uttrycka det men när hatet övergår till hot, det är då det har gått för långt och man begår olagliga handlingar.

Naturligtvis skulle H&M stängt ner tråden med alla okvädinsord och hot på Facebook direkt. Det var deras ansvar. Ingen ska behöva utstå så mycket okvädinsord och förtäckta hot som den lite drygt tjugoåriga flicka fick göra på grund av att hon uttryckte en åsikt. Och vilka företag vill ha sådan trådar på sin Facebooksida? Men det är väl en annan femma?

“Mamma, det blir alltid så där så fort man säger att man är feminist och det värsta är att man har blivit så van att man har slutat att reagera”, säger min dotter som är 17 år och en mycket aktiv queerfeminist. Varför då? Är det ordet feminist som är så provocerande och framkallar så mycket hat? För det kan ju inte vara så att det finns en endaste vettigt fungerande människa som inte tycker att kvinnor och män är lika mycket värda?

Jag tror att det är en liten grupp människor som ägnar sig åt näthat. Men vilka är de, männen som hatar? Det är obehagligt att tänka att det skulle kunna vara någon som jag känner.

Men hatet gror ju inte bara på nätet utan också på andra arenor, i det verkliga livet. En kille som jag känner orkar exempelvis inte längre vara fotbollstränare. Efter att i flera år varit tränare för ett gäng tonåringar fick han nog. För vet ni vad? Även män kan bli kallade hora och få ta emot hot som “jag ska gå hem och kn*lla din morsa”. Det fick den här tränaren att helt tappa lusten. Han ville inte stå där på sin fritid, kväll efter kväll, och ta emot skit från snorungar.

Men någonstans blir det fel, egentligen får vi inte ge vika för den lilla grupp av människor som sprider sitt hat runt omkring sig. Det är då som vi istället ska dränka dem i kärlek. Den kärlek som de förmodligen aldrig själva fick som barn. För jag tror att en normalt funtad människa som någon gång i sitt liv känt sig älskad, inte har behov av sprida sin mentala dynga runt sig. Jag väljer att tro på att godheten finns hos alla, även om man ibland får skrapa lite extra hårt på ytan.

Advertisements

2 thoughts on “Om det här med hat

  1. Heléne, jag håller helt med dig, man blir helt illamående av allt hat och respektlöshet som många bär på! Jag stöder Julia och dissar HM och alla de som kränker.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s