Nytt avslöjande: Jag var Peter Wolodarskis dagisfröken #blogg100

195_peter_wolodarsky_3Nu ska jag äntligen berätta sanningen bakom framgångssagan! Det är läge att stiga fram ur kulisserna och tala om hur det egentligen var: Jag var Peter Wolodarskis dagisfröken!

Det här var på det glada 80-talet. Ni som är så gamla, kommer ihåg att på den tiden rökte alla precis överallt. Herregud, vad vi bolmade i det lilla personalrummet på dagiset som mer eller mindre hade kommit att bli vårt hem.

Jag hade precis flyttat hemifrån till den stora staden och hade i princip fortfarande märken kvar efter mjölkpallen där bak. Allt som jag hade struntat i att lära mig i min småländska skola blev på en gång viktigt att känna till – och framför allt – att ha en åsikt om. På kvällarna drack vi Lapsang souchong och analyserade Sartre, Simone de Beauvoir eller Boris Vian. Och även om det var modernt med pastellfärger så minns jag att det ändå inte kändes helt rätt att vara klädd i rosa eller mintgrönt på uppropet till den enstaka kursen i estetisk filosofi. Det var dessutom direkt opassande med blont hår. “Ska man plugga konst så kan man inte springa runt i kommunalblont hår”, sa min frisör och tog fram tuben med cocktail orange från Wella och förvandlade mig till en eldig rödtopp.

Även om yuppien ofta får vara symbol för 80-talet så fanns det inte några sådana i den här lilla delen av Östermalm -inte på det här dagiset i alla fall. Nej, i det lilla rökiga personalrummet diskuterades istället syndikalismen och bolsjevik poeten Vladimir Mayakovsky. Vi läste Stig Claesson för barnen och ofta åkte vi ut till Isbladskärret på Djurgården för att måla. Med våra med målarstafflin och oljefärger målade vi motiv som hade fått själva Ivan Aguéli att häpna.

Det var i denna fruktbara mylla som växte Peter upp – och visst gav den god skörd? Det blev ju faktiskt bättre än vad vi någonsin hade kunnat förväntat oss! Nu vill jag inte på något sätt ta åt mig av äran men lite stolt är jag i alla fall! Jag vill dessutom passa på att gratulera Peter som blivit ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens Nyheter. Grattis!

Bilder och nya bloggbekantskaper #blogg100

Det absolut bästa med att vara med i #blogg100 är – förutom hjärngympan – att man hittar en massa nya intressanta bloggar och människor. Igår fann jag Susanne Hultmans fantastiska blogg, Susannes foton. Hennes underbara bilder är som poesi. Det är en blogg som jag definitivt kommer att komma tillbaka till – ofta.

I en kommentar till ett av mina tidigare inlägg om bilder så tipsade Susanne mig om ett youtubeklipp med fotografen, skribenten, föreläsaren och läraren Göran Segeholm. Han samarbetar bland annat med tidningen Kamera & Bild, Högskolan i Jönköping, Fotografiska, Fojo och Moderskeppet. I klippet pratar han om betydelsen av bilder och om fotografiet som ett sätta att uttrycka sådant som text och tal inte förmår. Jag vidarebefordrar det och låter det bli post nr 8 i #blogg100.

Tack Susanne för inspiration!

Sociala medier handlar mer och mer om bilder

Pinterest
Har ni tänkt på att sociala medier allt mer kommit att handla om bilder? Vi har fått nya kanaler som Instagram, Pinterest och Tumblr. De stora sociala nätverken har också kommit att handla mer om bilder och videoklipp. I dagarna släppte exempelvis Twitter appen Vine, ett slags Instagram för korta videoklipp. Bilder på Facebook genererar 53 procent mer likes än ett vanligt inlägg utan bild.

Just detta, tror jag kommer att bli en utmaning för företag som vill marknadsföra sig på den nya visuella webben. Att lägga ut bilder på produkter, rätt upp och ned, räcker inte långt i kampen om följarnas kärlek. Det är med en mix av egna och följarnas bilder som man måste berätta sin historia i kanaler som Instagram, Pinterest, Twitter, Youtube, Facebook m.fl.

Detta inlägg får bli en puff för kommande inlägg i ämnet för inget är väl så intressant som kommunikation med bilder?

Corporate storytelling med bilder

röd
Jag gillar corporate storytelling, att berätta, sätta ord på företagets eller organisationens historia om sig själv, sina kunder, sina varor och tjänster. För flera år sedan var jag på en föreläsning med Sveriges Mr Corporate Storyteller själv: Matts Heijbel. Jag minns hur inspirerad och glad jag kände mig efter den där föreläsningen. För själv så har jag alltid gillat att berätta historier, både i ord och bild. Ja, kanske speciellt med bilder – gammal konstvetare som jag är.

Effekten av bilder ska inte underskattas och det är i kanaler som exempelvis Instagram eller Tumblr som du med bildens hjälp berättar historien om ditt företag. Med hjälp av bilder skapar du känslan som du sedan klär i ord.

Med risk att bli flummig, vill jag berätta hur jag arbetar med bilder. Hur jag tänker när när jag arbetar med ett företags eller en organisations webbplats, nyhetsbrev etc. Jag tror nämligen att jag kommer att tänka lite på samma sätt när jag arbetar med kanaler som Instagram. Jag tänker tema! Temat väljer jag lite beroende på vad jag vill kommunicera. Det kan exempelvis vara ett motiv ur olika synvinklar, ett begrepp, en element eller en färg.

Att arbeta med färger är speciellt spännande eftersom de har sitt egna och viktiga språk. Hur vet vi att en tomat eller banan är mogen? Färgerna talar om för oss när kornet är moget och klar för att skördas, och när körsbären kan plockas och syltas. Årstiderna har sina egna färger som vi känner igen utan att behöva titta i almanackan. Färgerna är väsentliga i trafikmiljön. Vattenkranen med kallt vatten har blå symbol och kranen med varmt vatten har röd. Varje färg har sitt språk som kan användas med klokhet och eftertanke.

Det är ju inte för inte som Ericsson logotype är blå och Unionens grön. Blått står för förnuft och logik medan grönt antyder stabilitet och uthållighet. Att arbeta med färger kan vara mycket effektfullt. Som Waldorfmamma vill jag igen ta Saltå kvarn som det goda exemplet men jag hejdar mig eftersom jag nästan känner mig lite partisk! Färgsymbolik har föresten en central roll inom waldorfpedagogiken där varje årskurs har sin alldeles speciella färg.

Nu funderar jag förstås på hur jag ska sy ihop det här inlägget om Corporate storytelling med bilder. Jag tror att det får bli så här: Fundera över er historia, var ni står idag och vart ni är på väg. Visualisera, tänk gärna i tema och integrera er historia i alla era kanaler. Även Instagram!

Gör om – gör rätt

20130127-120130.jpg

Sidan eller kontot är klart. Du har tryckt på “publiceraknappen”. Och väntar… och väntar… och kollar statistiken och antal följare. Inget händer! Det börjar att kännas segt – minst sagt. Inte alls så där rock’n’roll som föreläsningen om hur enkelt det är att jobba med sociala medier gav sken av. Det funkar med andra ord inte riktigt optimalt. Inte ens de där illvilliga kommentarerna dyker upp. De där kommentarerna som du har skapat en budskapsplattform runt omkring.

Lugn, menar jag. Att arbeta med sociala medier kräver tid och tålamod. Man måste testa sig fram och tillåta sig göra fel innan det börjar funka i alla fall som en hyfsad schlager. Jag har precis börjat blogga och då och då har det känts ekande tomt i statistiken över viewers – det ska villigt erkännas. I sådana lägen kan det ibland hjälpa att backa bandet och kolla så att själva fundamentet, de grundläggande faktorerna, har hamnat rätt. Som min blogg exempelvis, fram till i morse hade jag helt missat det här med kategorier och att tagga för bättre synlighet (pinsamt!). Tack Nikke Lindqvist, det kändes som ditt blogginlägg om kategorier och taggar var riktat direkt till mig! Det var med andra ord, bara att backa, göra om och göra rätt. Nu tror jag att jag har fått till det ganska så bra.

Lämna tillbaka megafonen till marknadsavdelningen

En annan vanlig miss som många företag gör när de börjar att jobba med sociala medier är att de fortsätter att använda megafonen även på sina sociala mediekonton. De har inte fattat det där att sociala medier tar tid och att det handlar om dialog – inte monolog som i vanlig marknadsföring. Det gäller att vara där ens målgrupp är och att ge sig in i diskussioner genom att kommentera, diskutera och analysera. Sådant tar tid, engagemang och inte minst mod. Transparens och en ärlig vilja till konversation är A och O.

Allt hänger ihop – en viktig hygienfaktor 

En annan grej som är viktig är att kolla så att dina olika sociala mediekanaler verkligen är publika och att de interagerar med varandra. Finns de också länkade från din webbplats och övrig extern kommunikation som exempelvis nyhetsbrev,kampanjer eller varför inte visitkort Fine! Det gäller att få alla delar av företagets kommunikation att samverka; webb, produktion, sociala medier, etc.

Content is Key

Fokusera på innehållet. Var selektiv och spamma inte kanalen med bilder på vad du åt till lunch utan satsa istället på att bjuda in dina followers bakom kulissen, gärna med en glimt i ögonvrån. Humor, glädje och lönsamhet hänger ihop!

Använd taggar och geotaggar för att fånga upp användare som söker efter bilder med ett specifikt innehåll eller från en speciell plats.

Följ och kommentera

Ett konto som inte följer andra är ointressant. Med en megafon gör man ingen dialog. Ge dig istället ut i det okända – följ, kommentera och ge gärna komplimanger. Gilla!

Benchmarking, benchmarking och benchmarking

Kolla upp andra företag i din bransch. Hitta de bra exemplen och gör något eget utifrån dina förutsättningar. Google har alltid varit min nyckeln till min framgång!

Ha kul!

Saltå kvarn – det goda exemplet

20130126-192833.jpg
Min upptäcksresa i den sociala medievärlden fortsätter. Den är otroligt spännande och jag delar gärna med mig! Just nu är det Instagram som gäller.

Svenska storföretag verkar inte riktigt ha hittat till Instagram ännu. Det känns nästan lite konstigt att Vattenfall inte har ett konto för sin satsning på skidsport. Det är ju högsäsong och tusen möjligheter! Fast å andra sidan så har jag ändå aldrig riktigt fattat kopplingen skidsport och Vattenfall, men det är en annan femma!

Volvo finns på Instagram. Likaså flera företag i modebranschen som exempelvis HM. Det är naturligtvis lättare att jobba visuellt med bilder för företag inom livsmedel-, rese och konsumtionsbranschen, bara för att nämna några. Med hjälp av bland annat Instagram bygger man ju en känsla runt ett varumärke. Det är den känslan som man sedan klär i ord och handling.

Med detta har Saltå kvarn lyckats med bravur! De köper aldrig annonsplats utan har till hundra procent satsat på konversationsmarknadsföring. Det känns äkta och jag gillar att de i sitt uttryck inte sviker sitt ursprung i den antroposofiska rörelsen utan låter den genomsyra såväl förpackning som webbplats.

Innan man själv börjar jobba med Instagram så tycker jag att det är en bra idé att först kolla upp hur företag med många följare arbetar med sina konton. I den här kategorin brukar Starbucks nämnas. Värt att kolla upp är också Obamas presidentkampanj 2012.

Instagram is on my mind

20130125-163934.jpg

Javisst, kan man köra Instagram utan att använda bildfiltrena även om jag nu tycker att man då missar hela grejen. Det finns förresten säkert emos utan Berny Pålssonböcker också! Man får helt enkelt göra som man vill. (vilka var de andra dödsynderna nu igen? Girighet, vällust, avund … och att inte använda filtrena i instagram!).

Huvudsaken är väl egentligen inte filtrena utan innehållet i bilden, själva motivet. Här tror jag inte på idén att spamma kanalen med en massa trista produktbilder utan jag skulle istället satsa på att bjuda in mina följare att få en glimt bakom kulissen. I en större organisation så skulle det vara spännande att delegera ut instagram i organisationen. Kanske skulle det vara kul att följa Stockholms busschaufförer om man nu kör Instagram för SL? Eller varför inte göra som min frisör, Fru Söder, på bilden ovan? Här är alla välkomna att lägga upp bilder under haschtagen #frusöder

Hur som helst, så tror att i större organisationer så skulle det kunna vara spännande att involvera fler personer på olika nivåer i arbetet med sociala medier. Sociala medier måste inte vara marknads- eller kommunikations-avdelningens monopol.

Ett viktigt kritferie för att arbeta med sociala medier och för att det ska bli bra är att man är hyfsat social, tycker jag. Ibland när man kommer ut i olika organisationer så ser man att det där med sociala medier mest sköts med ena armbågen av grabbar som hellre skulle ha jobbat med IT. Det blir sällan en lyckad kombo!